Fy!...
Igår hittade jag en knöl unde min hunds vänstra framben.....usch å fy!
Idag blir det till att ringa vetrinären å beställa tid för provtagning... jag vet att jag kanske e kinkig, men Kasper e mitt allt! Många tycker att man inte kan jämföra en hund (eller vilket djur som helst) med ett barn, men för mej så är han ju just MITT BARN! Jag har haft honom sedan han var 7 veckor och nu e han 9 år, jag har uppfostrat honom, gett honom mat, gett honom kärlek, blivit arg på honom och skrattat med honom, hittat på roliga aktiviteter med honom, haft tråkigt med honom, åkt till doktorn med honom,vårdat honom när han varit sjuk,lugnat honom när han har varit rädd, oroat mej till döds när jag har lämnat bort honom till hundvakten......Han har alltid kommit i första hand, ALLTID!
Så ve den som kommer å säger att det inte går att jämföra med ett barn!
Han är speciell för mej likaväl som någon annans barn e speciella för dem och jag har aldrig sagt att min hund e mycket viktigare än någon annans barn, men han e viktigare för MIG, han e en del av min lilla familj.
Men jag har stött på folk som bara sopar det under mattan å tycker att en om en hund e sjuk så e väl inte det något att bli upprörd över...det e väl bara att avliva.
Men jag ska göra allt som står i min makt att göra honom frisk igen kosta vad det kosta vill, om det skulle visa sig att det e någontig farligt me knölen, så lätt ger jag inte upp!
Vi får se vad farbror Vet säger...
Man ska ju inte gråta över spilld mjölk innan den är spilld! (men sån e jag, jag kan inte sluta oroa mej)
//over and out for this time!
Idag blir det till att ringa vetrinären å beställa tid för provtagning... jag vet att jag kanske e kinkig, men Kasper e mitt allt! Många tycker att man inte kan jämföra en hund (eller vilket djur som helst) med ett barn, men för mej så är han ju just MITT BARN! Jag har haft honom sedan han var 7 veckor och nu e han 9 år, jag har uppfostrat honom, gett honom mat, gett honom kärlek, blivit arg på honom och skrattat med honom, hittat på roliga aktiviteter med honom, haft tråkigt med honom, åkt till doktorn med honom,vårdat honom när han varit sjuk,lugnat honom när han har varit rädd, oroat mej till döds när jag har lämnat bort honom till hundvakten......Han har alltid kommit i första hand, ALLTID!
Så ve den som kommer å säger att det inte går att jämföra med ett barn!
Han är speciell för mej likaväl som någon annans barn e speciella för dem och jag har aldrig sagt att min hund e mycket viktigare än någon annans barn, men han e viktigare för MIG, han e en del av min lilla familj.
Men jag har stött på folk som bara sopar det under mattan å tycker att en om en hund e sjuk så e väl inte det något att bli upprörd över...det e väl bara att avliva.
Men jag ska göra allt som står i min makt att göra honom frisk igen kosta vad det kosta vill, om det skulle visa sig att det e någontig farligt me knölen, så lätt ger jag inte upp!
Vi får se vad farbror Vet säger...
Man ska ju inte gråta över spilld mjölk innan den är spilld! (men sån e jag, jag kan inte sluta oroa mej)
//over and out for this time!
Kommentarer
Trackback
